Brevet
Eva Spångberg

Vad gör man som anhörig när någon av ens närmaste försvinner in i demensens skuggvärld – när man inte längre kan få kontakt, när man kämpar, både med en tung arbetsbörda och med samvetsförebråelser för att man inte orkar, räcker till?

Eva Spångberg, känd träsnidare i G:a Hjälmseryd och dessutom erfaren anhörigvårdare (i ”Glasfönstret” har hon berättat om hur hon vårdade sin senildementa mor, Ruth) skriver i ”Brevet” ömsint, klarsynt och personligt just till dig som undrar.